Svensk ordbok 2009, webbversion

omfamning [åm`-] substantiv ~en ~ar om|­famn·ing·en●det att om­famna ngn vanligen för att visa ömhet komm.SYN.synonym1kram försiktigt lös­gjorde hon sig ur barnets omfamning○ibl. med tanke på sexual­akttavlan före­ställde två nakna kroppar i en omfamningen omfamning (av ngn/ngt)sedan 1839