Svensk ordbok 2009, webbversion
[åm`-]
verb ~de ~t
om|di·rig·er·ar●äv. lös förb., sedirigera 2
låta (trafik) gå en annan väg eller till ett annat mål
trafik.planet omdirigerades till Malmöomdirigera ngt (ngnstans)sedan 1950Subst.:vbid1-267734omdirigerande,
vbid2-267734omdirigering