Svensk ordbok 2009, webbversion

omdirigera [åm`-] verb ~de ~t om|­di·rig·er·ar●äv. lös förb., sedirigera 2 låta (trafik) gå en annan väg eller till ett annat mål trafik.planet omdirigerades till Malmöomdirigera ngt (ngnstans)sedan 1950Subst.:vbid1-267734omdirigerande, vbid2-267734omdirigering