Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
olympi·ad·en●stort, världsomfattande idrottsevenemang med många olika idrotter som (i regel) hålls vart fjärde år
med ett delevenemang på vintern och ett på sommaren
ej i fackmässiga sammanhang i denna bet.; i stället används uttrycket ”olympiska spel”sport.sommarolympiadvinterolympiadhon gör sin andra olympiadolympiadens första guldmedalj○urspr. (och i fackmässiga sammanhang ännu) om perioden mellan sådana tävlingar(på/under/vid) olympiadensedan 1823av grek. Olympias´ (genitiv Olympiad´os), till Olympi´a, namn på känd antik kultplats på Peloponnesos
Många hundra år före Kristi födelse började man anordna olympiska spel i Grekland. De fick sitt namn efter den plats där de hölls, Olympia, som ligger västerut från Aten. Mellan varje spel var det fyra år, och som benämning på den tidrymden användes olympiad. Denna innebörd har ordet också i svenskan, särskilt när det är tal om de antika förhållandena. Men redan Bellman har det i betydelsen ’olympiska spel’ (i bildlig användning). Det är också så att Pierre de Coubertin, initiativtagaren till de moderna spelen, använde ordet i den meningen. Att kunna tala om sommarolympiad och vinterolympiad är dessutom praktiskt. Ändelsen -ad har efterhand fått en viss produktivitet som markering av evenemang: lingiad, universiad. För dem som är klassiskt orienterade kan det kännas besvärande att acceptera betydelseglidningen. Den är dock en normal språklig företeelse.