Svensk ordbok 2009, webbversion

o`lycksbroder substantiv ~n olycksbröder o·lycks|­brodern●pojke eller man som befinner sig i samma o­lyckliga situation som en annan person sociol.yrk.den ny­anlände fången försökte muntra upp sina olycksbröderngns olycksbroder, olycksbroder till ngn, ngra är olycksbrödersedan 1850