Svensk ordbok 2009, webbversion
o
`
laglighet
substantiv
~en ~er
o|lag·lig·het·en
●
det att vara olaglig
jur.
○
äv.
olaglig handling
en affärsman som sades syssla med olagligheter
sedan 1429
Bihang till Rimkrönikorna
fornsv.
olaghlikhet