Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
o|kunn·ig●som har dåliga kunskaper
inom visst område
admin.psykol.JFRcohyponymoupplyst 1cohyponymovetande
hon är ganska okunnig om musik○äv.som inte har vetskap
om visst faktum
de var okunniga om sina rättigheter○äv. om handling e.d.NN:s okunniga uttalandeokunnig (om ngn/ngt/SATS), okunnig (i ngt/SATS)sedan 1639jfr fornsv. okunnogher ’okänd, obekant’