Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
okt·av·en1intervall mellan första och åttonde tonen i en diatonisk skala
vilket motsvarar en fördubbling av frekvensen och ger en nästan fullständig samklang
musikhennes röst lät en halv oktav lägre i telefonen sångare som täckte upp fyra oktaver○äv. om åtta hela toner (mellan c och c) i en diatonisk skalaspela en oktavsedan 1621till lat. octa´vus ’den åttonde’, till oc´to ’åtta’
2ett mindre bokformat
under 25 cm på höjden
bok.JFRcohyponymimperialoktavcohyponymkvartocohyponymfolio 1
oktavarkoktavformat○urspr. (och i fråga om äldre böcker ännu) med innebörden att tryckarket vikts tre gångersedan 1751