Svensk ordbok 2009, webbversion

oktagon [-gå´n] substantiv ~en ~er okta·gon·en●plan geometrisk figur som begränsas av åtta sidor arkit.○ofta äv. om rum el. byggnad vars golv bildar en oktagonhög­koret i Trondheims dom­kyrka är en oktagonsedan 1980se oktogon