Svensk ordbok 2009, webbversion
o`knytt
substantiv ~et
o|knytt·et●(sammanfattande beteckning på) små övernaturliga väsen
i folktron
provins.sag.sedan 1791sv. dial. oknytt, oknött ’farlighet; spökeri; löss’, till knytt ’tyst; prydlig; vacker’; besl. med sv. dial. knätta ’prassla’ och av ljudhärmande urspr.