Svensk ordbok 2009, webbversion

o`gärningsman substantiv ~nen ogärningsmän, best. plur. ogärningsmännen o·gärn·ings|­mann·en●person som gjort sig skyldig till o­gärningar komm.yrk.sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. ogærningis man