Svensk ordbok 2009, webbversion
o
`
gunstig
adjektiv
~t
o|gunst·ig
●
som visar bristande välvilja
ngt högt.
admin.
komm.
hon upptog hans frieri ogunstigt (adv.)
○
äv. bildligt
ofördelaktig
ett ogunstigt öde
ogunstig (mot ngn), ogunstig (för ngt)
sedan 1599