Svensk ordbok 2009, webbversion

o`gräs substantiv ~et o|­gräs·et●(på viss plats) o­önskad växtlighet särsk. om örter på mark där annan gröda odlas bot.ogräsbekämpningåkern besprutades mot ogräshon tyckte om att rensa ogräs i rabatten○äv. om en­staka art el. växtmask­rosen an­ses vara ett ogräs○äv. bildligt om skadlig före­teelsedet rasistiska ogräsetsedan senare hälften av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. o­gräs; till o- och gräs