Svensk ordbok 2009, webbversion

o`förtövad adjektiv oförtövat o|­för·töv·ad●vanligen i adverbiell an­vändning som inte dröjer admin.JFRcohyponymomedelbar 1 han skyndade upp på sitt rum och gick oförtövat i säng (adv.)sedan 1453Arboga stads tänkebokfornsv. ofortövadher; efter lågty. unvortoget med samma betydelse, till vortogen ’upp­skjuta’, med an­slutning till töva