Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv oförtövat
o|för·töv·ad●vanligen i adverbiell användning
som inte dröjer
admin.JFRcohyponymomedelbar 1
han skyndade upp på sitt rum och gick oförtövat i säng (adv.)sedan 1453Arboga stads tänkebokfornsv. ofortövadher; efter lågty. unvortoget med samma betydelse, till vortogen ’uppskjuta’, med anslutning till töva