Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n
o|för·stå·els·en1oförmåga att tillgodogöra sig visst tankemässigt innehåll
mindre brukl.komm.oförståelse (för ngt/SATS)sedan 19112oförmåga att inse att ngt kan vara berättigat på ett djupare plan
ofta åtföljd av bristande sympati
komm.företagsledningen visade oförståelse för de anställdas problemoförståelse (för ngn/ngt/SATS)sedan 1901