Svensk ordbok 2009, webbversion
o
`
förmåga
substantiv
~n
o|för·måg·an
●
avsaknad av förmåga
psykol.
hans oförmåga att samarbeta
deras oförmåga att komma överens
oförmåga (att+V), oförmåga (till ngt/att+V)
sedan 1640