Svensk ordbok 2009, webbversion

o`färdig adjektiv ~t o|­färd·ig1som än­nu inte bringats till (önskat) resultat Nollen ofärdig byggnaden ofärdig gymnasie­utbildningsedan 1640jfr fornsv. ofärdhogher ’o­färdig, van­för’; till o- och färdig i bet. ’skicklig; duglig’ 2som (än­nu) inte ut­vecklats fullt ut admin.det tidiga 1900-talets ofärdiga teknologi○särsk. (förr) om människafysiskt handikappad, van­för ngt åld.sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. ofärdhogher