Svensk ordbok 2009, webbversion
[åf`-]
adverb
●vid tätt upprepade tillfällen
tid.MOTSATSantonymsällan
JFRcohyponymideligen
hon besökte ofta sin gamla moren ofta anlitad artist○i superl. särsk.vanligen
hon är oftast gladhan går oftast klädd i kostymallt som oftastse1allt 1
titt som oftastse2titt
sedan 1000-taletrunsten, Ytterselö, Södermanland (Sveriges runinskrifter)runform uft, fornsv. opta, ofta, opt, oft; gemens. germ. ord; trol. en bildn. till fornsv. of- ’alltför’