Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
o|dygd·ig●som gör odygd
ibl. på ett sätt som inte uppfattas som enbart negativt (utan charmfullt e.d.)
ngt åld.admin.psykol.JFRcohyponymbusigcohyponymokynnig
hon brukade spela dem spratt som ett odygdigt barn○äv. om handling e.d.han hade en odygdig glimt i ögonen○förr äv.sexuellt vidlyftig
om kvinna
sedan 1627