Svensk ordbok 2009, webbversion

o`dräglig adjektiv ~t o|­dräg·lig●(nästan) o­möjlig att ut­härda admin.psykol.hon kunde bli odräglig när något gick henne emotde fattiga levde under odrägliga förhållandenodräglig (för ngn) (att+V), odräglig (mot ngn)sedan 1432Bihang till Rimkrönikornafornsv. odräghliker