Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
od·on·et●ett högt ris med blåbärsliknande, ovala bär
som har färglös saft och ngt fadd smak
bot.JFRhyperonymljungväxt
marken var täckt med ljung, odon och pors○äv. om bärenodonsyltsedan 1638bildn. till fornsv. oþer ’vild; rasande’; trol. besl. med gudanamnet Oden; jfr odört