Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
odl·ar●ibl. med partikelnupp, utan större betydelseskillnad
få (viss växttyp) att växa genom speciell behandling
t.ex. genom mark- el. jordberedning, gödsling och vattning
jordbr.JFRcohyponymkultivera 1
odla veteodla tomater på balkongenodla i växthus○äv. med avs. på marken etc.bereda för att få (viss växttyp) att växa
odla jordenöknen odlas upp efter hand○äv. med avs. på djurodlad laxodla bakterier○äv. bildligtutveckla, omhulda
odla en mytodla sina intressenhon var mån om att odla vänskapen med betydelsefulla personerodla (upp) ngtsedan 1689trol. bildat till odal
Subst.:vbid1-264890odlande,
odling
Låt oss nu odla vår trädgård.Voltaire, ur Candide (1759); huvudpersonens slutord, med försvar för rätten att ägna sig åt sitt eget liv och vända ryggen åt världens angelägenheter, politiken o.d.