Svensk ordbok 2009, webbversion

o`dla verb ~de ~t odl·ar●ibl. med partikelnupp, utan större betydelse­skillnad få (viss växttyp) att växa genom speciell behandling t.ex. genom mark- el. jordberedning, gödsling och vattning jordbr.JFRcohyponymkultivera 1 odla veteodla tomater på balkongenodla i växt­hus○äv. med avs. på marken etc.bereda för att få (viss växttyp) att växa odla jordenöknen odlas upp efter hand○äv. med avs. på djurodlad laxodla bakterier○äv. bildligtut­veckla, om­hulda odla en mytodla sina intressenhon var mån om att odla vänskapen med betydelse­fulla personerodla (upp) ngtsedan 1689trol. bildat till odal Subst.:vbid1-264890odlande, odling Låt oss nu odla vår trädgård.Voltaire, ur Candide (1759); huvudpersonens slutord, med försvar för rätten att ägna sig åt sitt eget liv och vända ryggen åt världens angelägenheter, politiken o.d.