Svensk ordbok 2009, webbversion
ockupan
´
t
substantiv
~en ~er
oc·kup·ant·en
●
person som deltar i ockupation
mil.
samh.
yrk.
husockupant
polisen tvingade ockupanterna att lämna huset
de ryska ockupanterna fick lämna Estland
sedan 1849
till
ockupera