Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
o|böj·lig1som inte låter sig böjas
admin.psykol.JFRcohyponymokuvlig
hennes rygg var stel och oböjlig○äv. bildligtsom inte ger med sig
en sträng och oböjlig regimNN:s oböjliga principfasthetsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. obögheliker
2som inte bildar andra former än grundformen
om (typ av) ord
Nolloböjliga adjektiv som ”övermaga”sedan 1670