Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
o|bot·lig●som inte kan botas
admin.med.psykol.en obotlig sjukdom○äv. bildligt, spec.som inte kan rättas till
SYN.synonymohjälplig
ställa till obotlig skadahennes obotliga lättja○spec. äv.som inte kan förändras
SYN.synonymoförbätterlig
en obotlig optimistsedan början av 1450-taletVadstena Kloster-Reglorfornsv. oboteliker