Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
ob·lig·at·or·isk●som måste utföras eller ingå i visst skeende
ofta enl. lag
admin.samh.MOTSATSantonymfakultativ
bilbesiktningen blev obligatorisk på 1960-taletobligatorisk närvaro på kursen○äv. försvagat om ngt förväntat e.d.ibl. iron.den obligatoriska ryan under soffbordeti debatten deltog naturligtvis den obligatoriske NNobligatorisk (för ngn) (att+V)sedan 1878av senlat. obligato´rius med samma betydelse; jfr 1obligat