Svensk ordbok 2009, webbversion

objektive´ra verb ~de ~t ob·jekt·iv·er·ar1ge synligt ut­tryck psykol.JFRcohyponymförkroppsligacohyponyminkarnera en konstnär som försöker objektivera nu­tidens andliga tomhet i sina målningarobjektivera ngtsedan 18292göra (mer) objektiv med avs. på ngt (mer el. mindre) subjektivt af.vetenskapl.sese1objektiv 1 han är mån om att balansera och objektivera sina iakt­tagelserobjektivera ngtsedan 1872Subst.:vbid1-264289objektiverande, vbid2-264289objektivering