Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
ingen böjning
o|be·ståndekon.vara/hamna/komma på obeståndvara/bli oförmögen att försörja sig själv
under 80-talet spekulerade han i värdepapper och hamnade på obestånd
sedan 1679efter ty. Unbestand med samma betydelse; till bestånd