Svensk ordbok 2009, webbversion

o`behag substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en o|­be·hag·et●(känsla av) irritation, o­lust eller miss­nöje vid kontakt med ngt fysiskt el. psykiskt psykol.ett krypande obehagett växande obehagett starkt obehagväcka obehagkänna obehagrysa av obehagde såg på tjur­fäktningen med en känsla av obehaghon hade inte minsta obehag av sin å­kommaobehag (av/över ngt/SATS)sedan 1702