Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv oavgjort
o|av·gjor·da1som inte avgjorts till någondera partens förmån
om (avslutad) tävling
spel.sport.en oavgjord matchmatchen slutade oavgjort, 1–1 (adv.)○äv. med konstruktionsväxlingdet oavgjorda resultatet var rättvist○äv. självständigt om matchresultatde var nöjda med oavgjortsedan 16942(ännu) inte beslutad
komm.dispensärendet ligger ännu oavgjort hos regeringensedan 1791