Svensk ordbok 2009, webbversion
nö`dlanda
verb ~de ~t
nöd|land·ar●(tvingas) göra oförutsedd landning
på grund av maskinskada, dåligt väder m.m.; om flygplan (el. pilot)
flygtekn.planet nödlandade på en åkernödlanda (ngnstans)sedan 1915Subst.:vbid1-263353nödlandande,
vbid2-263353nödlandning