Svensk ordbok 2009, webbversion

någonting [nå`-el. med två huvudtryck] äv. vard. nåntingnånting [nån´-el. med två huvudtryck] pronomen någ·on|­ting, nån|­ting●viss, inte närmare känd, före­teelse vanligen av tämligen o­bestämt slag NollJFRcohyponymnågon 1 kan du se någonting?har du någonting med dig?NN hade någonting att säga ossdet är någonting som inte stämmer○särsk. om före­teelse med bara en känd egenskapi konstruktioner med adj. det är någonting grönt på ostenhan hette någonting ut­ländskt som jag har glömt○äv. om ngt betydelse­fullttro sig vara någontinghon borde ha någonting att komma medsedan 1541jfr fornsv. (i) nokro thinge (dativ sing.) och nokor þing (plur.) med liknande bet.