Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n nådegåvor
nåde|gåv·an●gåva som ges av barmhärtighet
och inte för att ngn har gjort sig förtjänt av den
komm.de kände sig kränkta av nådegåvornahan var tacksam för minsta nådegåva○spec. om sådan gåva som Gud enl. kristen tro ger åt de troendeGuds stora och rika nådegåvoren nådegåva (från ngn) (till ngn)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. nadha gava