Svensk ordbok 2009, webbversion

nä`ringsförbud substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en när·ings|­för·bud·et●(tids­begränsat) förbud för närings­idkare som försatts i konkurs att bedriva närings­verksamhet ekon.geol.jur.få näringsförbudsedan 1978