Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
näpst·en●skarp tillrättavisning
komm.statsrådet fick en näpst av utskottets ordförande○urspr. allmännarestraff
näpsten är lagd på ngnngn är straffadurspr. bibl., åld.
näpsten är lagd på studenterna som får betala dryga böter för skadegörelsen
sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. näfst, näpst