Svensk ordbok 2009, webbversion
näp`sa
verb näpste näpst, pres. näpser
näps·er●skarpt tillrättavisa
komm.JFRcohyponymbestraffa
statsrådet näpste journalisternanäpsa ngn (för ngt/SATS)sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. näfsa, näpsa; nära besl. med 1nappa
Subst.:vbid1-262680näpsande;
näpst