Svensk ordbok 2009, webbversion
verb nändes nänts, pres. nänns
nänn·as●vanligen i nekande uttryck
ha hjärta att
förstöra ngt, skada ngn etc.
psykol.hon nändes inte ta av den fint upplagda matenhan nändes inte ta betalt av den lilla flickan○äv. betr. tillgångartillåta eller unna sig att
hon nänns inte äta sig mättnännas Vsedan ca 1430Själens tröstfornsv. nänna, nännas, urspr. ’vara ivrig, djärv’