Svensk ordbok 2009, webbversion

nänn`as verb nändes nänts, pres. nänns nänn·as●vanligen i nekande ut­tryck ha hjärta att förstöra ngt, skada ngn etc. psykol.hon nändes inte ta av den fint upp­lagda matenhan nändes inte ta betalt av den lilla flickan○äv. betr. till­gångartillåta eller unna sig att hon nänns inte äta sig mättnännas Vsedan ca 1430Själens tröstfornsv. nänna, nännas, urspr. ’vara ivrig, djärv’