Svensk ordbok 2009, webbversion

ny`pon substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en nyp·on·et●köttig, i­hålig (falsk) frukt hos rosor som består av blom­bottnen kring de egentliga frukterna, små nötter; om t.ex. (de ofta an­vända, röda) frukterna av nypon­ros och vres­ros bot.kokk.plocka nyponnypon är rika på A- och C-vitaminsedan 1613ombildn. av fornsv. hiupon; gemens. germ. ord, besl. med 2hop