Svensk ordbok 2009, webbversion

ny`ordning substantiv ~en ~ar ny|­ordn·ing·en●full­ständig förändring av organisationen in­om visst system samh.en djärv nyordning in­om utbildnings­väsendet○spec. i politiska samman­hangibl. iron.den tyska nyordningen av Europa på 1940-taletnyordning (av ngt)sedan 1919