Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
ny|kom·ling·en●person som är ny i visst sammanhang
t.ex. i en skola el. ett land
sociol.yrk.de båda nykomlingarna fann sig snabbt till rätta i klassen○äv. ngt utvidgat, särsk. i sportsammanhanglaget är nykomling i högsta divisionenen nykomling i småbilsklassen lanserades på mässanen nykomling (i ngt)sedan 1680till 1ny och 2komma