Svensk ordbok 2009, webbversion
nyck`elbarn
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
nyckel|barn·et●(litet) barn vars båda föräldrar är borta hela dagen och som därför har egen nyckel till hemmet
psykol.släkt.yrk.många av andraklassarna var nyckelbarnsedan 1952