Svensk ordbok 2009, webbversion

nutation [-∫o´n] substantiv ~en ~er nut·at·ion·en●(kort)periodisk riktningsändring spec. av jord­axeln i rymden astron.bot.○spec. äv. (bot.) av till­växten hos en växt­delnutationen med­för en spiraltillväxt som under­lättar fram­trängandet genom jordensedan 1790av lat. nuta´tio ’nickning’, till nuta´re ’vackla hit och dit’