Svensk ordbok 2009, webbversion

no`shörning substantiv ~en ~ar nos|­hörn·ing·en●typ av stort, klumpigt, tjock­hudat hov­djur med horn på nosen före­kommande (nära vatten på savanner) i Afrika och södra Asien zool.indisk noshörningvit noshörningsedan 1754bildn. till horn efter ty. Nashorn; efter grek. rhinok´eros med samma betydelse, till rhis´ ’näsa’ och ker´as ’horn’