Svensk ordbok 2009, webbversion
[når`önlångt ö]
adjektiv ~t
norr·ön●som har att göra med det forntida Norge eller Island
ngt högt.geogr.land.språkvet.den norröna diktningen, bl.a. de isländska sagorna○äv.fornnordisk
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. noren; av isl. norrœ’’nn ’nordlig; norrön’, till norðr ’norr’; jfr 1norr