Svensk ordbok 2009, webbversion

norrön [når`önlångt ö] adjektiv ~t norr·ön●som har att göra med det forn­tida Norge eller Is­land ngt högt.geogr.land.språkvet.den norröna diktningen, bl.a. de is­ländska sagorna○äv.forn­nordisk sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. noren; av isl. norrœ’’nn ’nordlig; norrön’, till norðr ’norr’; jfr 1norr