Svensk ordbok 2009, webbversion
norrlänning
[når`-]
substantiv ~en ~ar
norr|länn·ing·en●(mans)person från Norrland
land.yrk.○i plur. ofta om personer från Norrland oavsett könsedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. norländingar, plur.