Svensk ordbok 2009, webbversion

norrlänning [når`-] substantiv ~en ~ar norr|­länn·ing·en●(mans)person från Norr­land land.yrk.○i plur. ofta om personer från Norr­land o­avsett könsedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. norländingar, plur.