Svensk ordbok 2009, webbversion
adverb
nord·an●(i) norr
åld.geogr.land.nordanlandnordan om skogensedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. norþan ’från norr; i norr’; jfr 1norr
substantiv,
best. f. ~, n-genus
nord·an●vind från norr
meteorol.en kall nordansedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. nordhan