Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
nom·ad·en●person som tillhör ett boskapsskötande folk som inte är bofast
geogr.geol.land.sociol.yrk.nomadfolknomadtältnomader i öknen○äv. allmännarekringflyttande person
anläggningsarbetarnas tillvaro som nomadersedan 1766av fra. nomade med samma betydelse; till grek. nomas´, plur., ’herdefolk; folk utan fast boplats’, till nem´ein ’dela ut; valla boskap’; nära besl. med efterledet -nom i agronom m.fl.