Svensk ordbok 2009, webbversion

nikoti´n substantiv ~et äv. ~en nikot·in·et●en färg­lös, flyktig, mycket giftig gul­färgande vätska som bl.a. före­kommer i tobaks­plantan; anv. som stimulerande medel och till bekämpning av växtparasiter kokk.nikotingulnikotinhaltnikotinsyra○ofta med spec. tanke på tobaknikotinbegärnikotinberoendesedan 1827av fra. nicotine med samma betydelse, till nicotiane ’tobak’, bildat till Jean Nicot, namn på fransk ambassadör i Portugal, som på 1500-talet in­förde tobaken i Frank­rike