Svensk ordbok 2009, webbversion

ne`derländare substantiv ~n äv. vard. nederländarn, plur. ~, best. plur. nederländarna neder|­länd·ar·en●(mans)person från Neder­länderna land.yrk.JFRcohyponymholländare 1 ○i plur. ofta om personer från Neder­länderna o­avsett könsedan 1573Se stilruta för holländare.