Svensk ordbok 2009, webbversion
nean`dertalare
substantiv ~n äv. vard. neandertalarn, plur. ~, best. plur. neandertalarna
neander|tal·ar·en●neandertalmänniska
arkeol.land.yrk.neandertalarna var storviltjägarefynden ansågs härröra från neandertalaresedan 1893till Neandertal, namn på en plats i närheten av Düsseldorf