Svensk ordbok 2009, webbversion

natu`rbesjälning substantiv ~en nat·ur|­be·själ·ning·en●det att djur, växter och an­dra natur­företeelser tänks ha en själ sag.naturbesjälning är ett vanligt element i utom­europeiska religionernaturbesjälningen i den romantiska diktningensedan 1911